Skrivmaskin

I dag efter frukost, det vill säga framåt tvåtiden på eftermiddagen, begav sig kandidaten von Flougstadt ned till stadskärnan för att där söka inhandla julklappar till sina familjemedlemmar (far med bihang, mor med bihang, samt två bröder). Väl där hittar han några böcker för de vuxna att dela på (böckerna ska sorteras i två paket som varje vuxet par sen får dela på), sedan ryker resten av budgeten på dels en cykelreparation, och dels denna underbara tingest som just nu står i en brun väska på kandidatens golv.

Det är en helt annan känsla att skriva på maskin, och då särskilt en gammal mekanisk, än att sitta och låtsasskriva på dator. Hela processen, från tankens utformning till dess formulering på pappret blir så mycket konkretare, ja nästan verkligare än när man bara har ljuspunkter på en skärm, och elektroniska tangenter att så att säga ta på.

Direkt när jag kom hem satte jag mig naturligtvis och skrev på min nya älskling (ute i korridoren, jag har inget bord på rummet), och resultatet blev början på vad som förhoppnigsvis kan bli en hel, fullständig, avslutad novell. Men vi får väl se hur det går med den saken. Det viktiga är att jag har en skrivmaskin.

Klang! Klang!