Smärre panik infinner sig, förf. går och handlar.

Det går lite långsamt. Men det vet ni redan, om ni har ramlat in här på bloggen. Precis under min "profil" finns nämligen numera en liten bild som informerar om att jag deltar i NaNoWriMo, och hur många ord jag har kommit upp i hittills (den länkar dessutom till min profil på NaNo-sidan). Om ni klarar av kommandoserien "kör: calc" (eller motsvarande i vad ni nu har för operativsystem) och beräkningen 50000/30, så vet ni att man måste greja ungefär 1667 ord per dag för att fylla sin NaNo-kvot. Ytterligare en simpel beräkning (den här gången utan "calc") säger oss att de där 6735 orden jag har klämt ur mig inte är i närheten av de ca 16 667 man måste ha kommit upp i när klockan slår tolv i natt.

Det går med andra ord inte bara lite långsamt, det går på tok för långsamt. Jag skulle kunna skylla på att jag har ett heltidsjobb, men en annan av deltagarna i Uppsala upplyste mig på en skrivträff om att hon både pluggar (heltid) och jobbar, och hon ligger en bra bit över dagskvoten om jag inte minns fel. Jag skulle kunna skylla på att min laptop är så gammal att det är rent inspirationsdödande att slå sig ned och skriva, men så skriver jag stundom med gott humör på en gammal mekanisk skrivmaskin. Jag skulle kunna skylla på att jag av omständigheter utanför min kontroll (bland annat det där heltidsjobbet) knappt kunde få ur mig ett enda ord mellan onsdag den 1 november (på vakan som hölls på kvällen den 30 oktober) och tisdag den 7 november.

Eller så sätter jag mig helt enkelt och skriver nu, istället för att upplysa er om grundläggande matematiska fakta och alla undanflykter jag har för de ord jag inte skrivit tidigare. Nu är det faktiskt fredag kväll, jag ska inte ut, jag behöver inte gå upp helt okristligt tidigt i morgon (även om jag måste jobba), och korridoren verkar än så länge helt tom. Dags att skriva med andra ord. Bara jag får gå och handla först.