Utanför mitt fönster faller snön som frusna tårar. Från en stålgrå himmel som ingen kärlek känt.
Svept i moln och dimmor gråter den för alla som delar dess öde. För alla som inte kan gråta för sig själva.
20 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar