Man ska inte överanalysera, som jag gör jämt. Man ska inte tänka så mycket, som jag gör. Man ska inte älta konstant, som jag gör. Bättre då att samtala, diskutera, få lite perspektiv. Tack Mattias, för den möjligheten.
Och i anslutning till det älskar jag Internet. För hur skulle jag annars kunna ha dessa djupa existentiella diskussioner med Mattias om mina personliga problem, samtidigt som jag pratar om nakna karlar med TicTac?
Efter dessa meningsutbyten gav jag mig för ovanlighetens skull ut i "friska luften" av ingen särskild anledning alls. Tanken var att hitta en trevlig plats att sitta och läsa lite kurslitteratur (Rabelais) och kanske skriva lite grand på ett verk (läs dikt) jag har bestämt ska få ta ett tag att färdigställa. Men när jag väl kom ut var det lite för svalt, lite för blåsigt och lite för mycket molndis, så jag började gå, och insåg snart at jag var på väg mot Eriksberg mina gamla betesmarker vid Hågadalen.
Jag tog cykelvägen från Flogsta mot Eriksberg och kom upp vid Västertorg. Restaurangen med rättigheter såg lockande ut från utsidan, så jag tänkte ta en öl och sätta mig och skriva lite. Tyvärr såg den inte lika lockande ut från insidan, så jag nöjde mig med att dokumentera den utgångna Konsum-skylten och gick sedan vidare. Förbi Eriksbergsskolan och Hågadalsskolan mot den allsmäktiga Pulkabacken i Hågadalen.
Backen var ungefär hälften så stor som jag mindes den, liksom hela området den ligger i. Perspektiv, som sagt. Sedan gick jag vidare upp på Blodstensvägen och tänkte köpa nått gott på den gamla kvarterskiosken om den fanns kvar. Det gjorde den inte. Dags så att vända hemåt, men först en snabb titt på själva kvarteret där jag bodde och på mitt gamla dagis. Båda var förvånansvärt små och solkiga. Bostadsområdet var dessutom fantastiskt trist och skitigt. Det enda som saknade för den rätta öststatskänslan var grå betong (husen är byggda i rött tegel).
Men alltjämt, perspektiv. Mina minnen från de år vi bodde där är idel soliga och fyllda med ljusa, klara, mättade färger, inte detta eviga solk. Nu ska jag bara göra den omvända manövern med veckans utekvällar, så blir allt bättre till slut, hoppas jag.
[ Play |> ]
03 april 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar