Nej, det blir inga aprilskämt här!

Ni får två texter idag. En lite längre, som är en revidering, så att säga, av det jag skrev i tisdags natt (som bland annat lämnar vissa oskyldiga stackars offer för min vrede och gudomar utanför), och en som är en liten reflektion (en sorgligt självdestruktiv och självhatande sådan) över tingens ordning denna kväll.


Text ett

Vad var det jag sökte?
Mer än ett sköte?
Vad var det jag erbjöds,
nått att förnöja?

Blott för en stund
en hundradels
tusendels
eon

Ett liv i en tanke
Ett liv i en blick
Mitt liv i en ilning

Ville jag drunkna
i ett rosa polyesterhav?
Ville du dränka mig
i en gnistrande soffa av rosor?

Jag har bara frågor
inga svar
i denna kväll
idag
Inga slutsatser
i mitt lakan
idag

En okänd
situation
En okänd
ny passion

Vad fick jag alls?
En blick i ett dunkel
Vad gav jag tillbaks?
Vad gav jag tillbaks?


Personligen hatar jag den där första strofen, den är så förbannat struttig så jag spyr, men jag kan inte för mitt liv skriva om den, så den står kvar, som vanligt.

Text två

She moves like God's immaculate machine
She moves in a skirt of brown denim jean
She steps up and down in brown leather boots
She moves from side to side with her chestnut roots

And it reminds me of what I am
And it reminds me of what I'm not


Fem poäng, eller nått, om ni vet var jag har snott inledningen (alltså första raden) från.

I övrigt vill jag be en miljard gånger om ursäkt för mitt usla humör ikväll (och i tisdags), jag har ett hum om vad det beror på, men det kräver noggranna och väl i förväg uttänkta utläggningar att förklara, och är i så fall något som ska tas med dem det måhända berör (förutsatt att det över huvud taget berör nån annan än mig själv).